I torsdags (2/10) anordnade socialdemokraterna en träff där Uppsalahems byggchef Lars-Gunnar Sjöö berättade om det nya Eriksberg.
Det var knökfullt i lokalen på Täljstensvägen 1, folk stod långt ute i tamburen eller hängde in genom fönstret, så intresset var stort. Sjöö betonade att vi inte ”kan gå in i framtiden med ryggen först” och han slog fast att utvecklingen går mot att allt fler människor kommer att bo i städer och att vi måste bygga och planera efter detta scenario. Krasst kan man säga att här i Eriksberg har Uppsalahem gott om egen mark där byggrätter kan skapas. Marken finns där; det är bara att bygga. Utvecklingen går inte att stoppa.
Målet blir att skapa en stadsdel med A-läge. För närvarande är Eriksberg enligt Sjöö en ”livlös” stadsdel med ett minimum av det folkliv som många mötesplatser skapar, kvartersrestauranger, affärer, lekparker, odlingslotter, kulturella centra. Sjöö vill ha mer liv och rörelse på gator och torg. Och visst finns det onekligen en lockelse i detta. Han sneglar på vissa stadsdelar i Stockholm, t.ex. Aspudden. Där finns en urban kultur med mycket uteliv på gatorna, en hel del natur, grönområden och vatten i omgivningarna.
Politikerna verkar vara för allt detta, även om man anade vissa tveksamheter i socialdemokraternas inställning. Hur ”folket” ställer sig är lite mera oklart. Många är säkert positiva och önskar sig den här utvecklingen. En del ifrågasätter att vi måste styras av en ständig ekonomisk utveckling och ser framför sig andra levnadsstilar och förhållningssätt.
Ur miljösynpunkt finns fördelar med att koncentrera befolkningen. Om dessutom hus byggs på ett miljösmart sätt torde det ekologiska fotavtrycket bli mindre.
Projektet väntas ha nått sin fullbordan om 20 år. Mycket hinner ändras under den tiden. Men man får ändå intrycket av att det förestår ett totalt nyskapande av en stadsdel, där befolkningen troligtvis kommer att ha en annan struktur än nu. Nya upplåtelseformer tillsammans med renoverade lägenheter kommer att ge mycket högre hyror. Alltför höga för många.
Vi i Bevara Täljstenen ser med kritiska ögon på detta. Byggs det för ett inkluderande, solidariskt samhälle? Eller byggs det för vinstmaximering och segregation?
LENNART JOHANSSON